DIALEKTER och DERAS FRAMTID

Dialekt som betyder språk i lokal utformning, anser idag vara på väg till total upplösning eller?

Dagens världsbild.

Problematiken kring dialekters mindre betydelse är troligen det s.k. nuvarande politiska krav som siktar på ett världsspråk. Kravet tillhör bara en elit och andra förespråkare till kommunikation och utveckling. Intressefrågan som kan dölja mer eller mindre makt och penningsintresse för en del förespråkare.

I Europas dagspolitiska utveckling utvidgas nationella gränser i förmån till en stor konfederation. Vill man dessutom förena dessa språks olikheter i en enad federation skulle i så fall ett gemensamt språk ta över den nationella och inte minst det dialektala språket.

Ett europeiskt språk har fått olika förslag men det verkar som syftet med ett världsspråk tog över de förslagen till EU-språk. I så fall är frågan: vilket språk är det mest anpassade till oliktänkande? Säkert inte Engelska eller annat nationalistiskt stämplade språk, språk som för ofta har blod på sina händer via folkuppror, enighet och imperialism.

Ett världsspråk och dialekter, vad? Man kan tänka sig ett språk skapat av olika språk och i så fall vilka, allas språk i Europa eller i världen? Bra fråga. IT språk skapat av ljud kombinationer, gester, klädsel och vad mer? Personligt väljer jag och tror att framtidens mänskliga språk är neutrala och den rätta utvecklingen är av ett syntetisk språk med alla former av kommunikation än att tro på att nationalspråk backar till nivån av dialektspråk. Ja, en världskatastrof kan utlösa och bevara dialekter eller förvandlar nationalspråk i de nyskapade världsområdena i mindre skala som en dialekt.

Dialekter i världen.

Dialekter i världen finns i olika omfattning av rent språkliga till blandspråkliga.

En ren språklig dialekt som i stort sett kallas av makthavarna ”språk” är t.ex. urinvånarnas där de flesta av dessa begränsas till fonetiska sammansättningar.

En blandspråklig dialekt beror på möte och fusion av olika människor i närområdet, från olika världens geografiska delar av fonetiska, skriftliga och kulturella mönster.

Nationalism och dialekter.

Nationalism har stark påverkat det lokala språket så att ordet ”dialekt” är symboliskt distanserat från det nationella språket så pass att dialekten har tagit en negativ klang. Det går i vågor som t.ex. idag under min livstid godkändes språkrättigheter av minoritets befolkning. 

Nationalism.

Meningen med ett nationellt språk var att underlätta medborgarnas kommunikation. Men, konflikter uppstår när konkurrens mellan tvång och vilja inom enighet och kommunikation möts. Det gör att folk som talar dialekt, inte möts med glädje av nationella förespråkare som gör att människan som talar dialekt inte sällan nervärderas. Alltså, det är majoriteten som formar riktlinjer för det som i allmän mening är anpassande eller inte.

Världspolitik och dialekt.

Det verkar som språket i världsutveckling kommer att få ett enda slut: ett världsspråk. Så är bilden för oss som lever i det som kallas IT-samhället. Men, i världen finns människor som lever omedvetna av språkens världsutveckling. Å andra sidan är i Sverige numer som i andra delar av världen i synnerhet EU så är det genuint att kunna minoritetsspråk och det allra minsta minoritetsspråk som är dialekten.

Allt detta och realiteten gör att dialekt har sin egen identitet som är lika värdefulla som nationella eller föreslagna världsspråk. Det handlar inte om vetandet eller ej, det handlar om gott och ont, det handlar om överlevnad för den enskilda eller grupp i den osäkra politiska världen, en framtid för att bevara en nödvändig kommunikations möjlighet.

Mitt motto är: ”Bevara, så det skall vara!”

Tor Svärdtorp

www.vi-pr.com