Psykologisk och sociopolitisk analys.
Studien inkluderar inte långa och multipla definitioner i olika sammanhanget.
Mening är att skriva
en sammandraget kring självförtroende.
Detta är en generaliserad studie som inte alltså inkludera individen som
entitet.
I den logistiska samhällspsykologin inkluderas principen att alla dagens
människor lider av en rubbad balans där självförtroende spelar sin roll för
individens existens och relation med omgivning.
OM
SJÄLVFÖRTROENDE.
Självförtroende är en klar medvetenhet. Den är fri och kan fångas av negativa
eller positiva ut och inne upplevelser. Självförtroende periodvis kan tränger
sig i drömmar vilka kan stärker sig i uppvaknandes egot i den positiva eller
negativa meningen. Därför vi kan säga att det finns självförtroende med negativa
inslag en fiktiv självförtroende.
Start. Förpubertet.
Från födelse upp till 10-12 årsålder pågår en process där vi registrera
föräldrar beteende, agerande, ljud, ord, resonemangen, ansikte, former och
kroppsuttryck. Dessa bilder och upplevelse följer oss, leder oss i vårt
undermedvetna liv livet ut.
Pubertet.
Pubertet korta åren präglas av upplevelser som rör i korta sträckor med högsta
hastighet och som samspelar med långvarig lätt melankoli
http://sv.wikipedia.org/wiki/Melankoli känslorna befrias,
accelereras, exploderar, förnyas, förtryckas och delvis dör för att delvis
formas och rota sig i vår medveten medan andra somnar. Vi lever inte till mål,
vi bara upplever.
Postpubertet.
Vi kan säga att under livet från 18 år till 25 år skulle vi ha nått målet av
mognad, men då är redan det en stor skillnad från individ till individ. Det
psykologiska mognad alltså är stark under påtryckning från förpubertet
upplevelser och kontradiktorisk vardaglig liv.
Under
livet gång.
Livet ut präglas vi av olika stadium av mognad som i stora eller mindre drag
formar oss i vår personutveckling. Under den tid minnen speglar upp i vår
medveten fragmenterade bilder, seans och t.o.m. ljud som i en kedjereaktion
skapar och förinta det som var, det som är och det som skulle vara. Det vill
säga att livet ut vi kan leva antingen målmedvetna, passiva eller destruktiva.
Målmedvetna.
Målmedvetna är människor som lever utåtriktad i ett samspel med det egen inre.
De passiva.
Se passiva är människor som följer diktamen.
De destruktiva.
De destruktiva är människor som stark brister t.ex. av självförtroende.
Dagens
människa.
Dagens människa är inte som skulle vara och det pga. balans i och med natur har
rubbat. Så att i dagens läge är det svårt göra en jämförelse om vi inkluderar i
kalkyl hela mänskligheten om vad självförtroende skall ligga för att kunna skapa
en harmonisk individ och planet.
De passiva lever i en extrem rädsla och de destruktiva lever i ett extrem behov
av makt. Den första människan är nästan meningslöst och lever i ett förtroende
eller självförtroendet som är täkt av hoppet "Hoppet, se på
http://www.vi-pr.se/krig_fred_6.htm? Den andra är en sociopat och brottas
ständigt för egen överlevnad.
Självförtroende inträdet.
För kunna ger en mening till meningslösa är att skapa trygghet i alla
horisonter. Exempelviss de centrala frågor som: sex njutning, födande och
föräldraroll, kärnfamilj (man och kvinna), ett samhällets politik som stigma
identitet, val och motivation via samhällets belöningar, ett god och kort allmän
utbildning, arbete. Dessa supponerade möjligheter
skall vara koncisa, explicita och realistiska. Genom det, förhoppningsvis har vi skapat ett allmänt stadium där nästa generation kan leva
målet.
För att kunna etablera dels sociopater är att målet skall vara extremt och
långsiktig. Man skall använda sig av narcissistiska principer, realistiska men
konsekventa belöningar och ständig mänsklig närvaro. Dessa människor har
en generellt grundläggande problematik om inte en biologisk defekt har
inträffad, det handlar om super ego som man skall kunna
brytas ner och
skapa möjligheter till självkritik. Når man dessa mål har vi en möjlig möjlighet
till integrering.
Det genetiska repareras med tidens gång och med det den fysiologiska som är en
del av
daglig mänskligt identitet och behov.
Tor Svärdtorp