https://www.vi-pr.com/logistiskasamhalletspsykologin.htm

 

Vad är meningen med livet?

 

Varför lever vi?

 

Svar: Vi lever därför att våra förfäder har överlevt och fortplantat sig!

 

 

Individocentrisk vs. Genocentrisk Världsbild

 

 

 

Så här kommer presentationen se ut:

 

Genomgång av grundläggande begrepp – arvsanlag = gener; memer; varianter av arvsanlag; överlevnadsgrad för arvsanlag.

 

Exempel och illustrationer från en genocentrisk världsbild – val av ett kärlekspartner; ”genetisk balans”; ”maximal genetisk variation”; våldshandlingar.

 

Konsekvenser och slutsatser för vårt samhälle – etik och moral; lagverk; demokrati eller despotism; jämställdhets - politik; familjepolitik.

 

 

Mänskliga arvsanlag = Gener

 

Generna finns inskrivna i form av DNA i människans celler

 

Exempel på världsliga egenskaper som styrs av våra mänskliga gener: ögonfärg, hudfärg, formen på våra näsor, formen på våra ögon (perfekt sfär eller något oval - styr vår synförmåga). Även sådana egenskaper som t.ex. vår förmåga att manifestera ilska (adrenalin osv.)

 

Mänskliga gener fortplantas och sprids genom sexuell överföring från en mänsklig generation till nästa. Nya typer av gener kan skapas genom mutation eller liknande genetiska processer (gen - duplicering osv.)”

 

 

Mänskliga tankar/filosofier/kulturer = Memer

 

Memerna finns inskrivna i form av kopplingar mellan nervceller i människans hjärna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Richard Dawkins,”The Selfish Gene”, Oxford University Press, 1976

 

”Exempel på själsliga/mentala ”egenskaper” som definieras av memer: vår uppfattning om vad som är gott och vad som är ont, vårt språk, vår uppfattning om hur en födelsedag normalt firas, osv. Memer fortplantas och sprids genom kommunikation (direkt eller indirekt) mellan människor. Nya typer av memer kan skapas genom inspiration eller innovation.”

 

 

Varianter av mänskliga gener och memer

 

 

”En viss gen, dvs. en gen som är kopplad till en specifik egenskap, kan förekomma i flera olika varianter. Här är detta illustrerat med gul eller blå fyrkant i figurerna. Exempelvis skulle de kunna representera gener för gult eller blått hår, stor eller liten näsa, aggressivt eller passivt beteende, osv.”

 

 

 

Dominerar Gener eller Memer i Evolutionen?

 

Två samhällen; ett med en kultur som gynnar fortplantning av befolkningens gener och ett annat med en kultur som missgynnar fortplantning av befolkningens gener.

 

 

 

 

Alternativ 1: Kulturellt utbyte mellan samhällena

 

Den meme som missgynnar fortplantning av befolkningens gener kommer sannolikt att dominera bland memerna eftersom spridarna av denna meme inte lägger tid och energi på att fortplanta sina gener.

 

 

Kulturellt utbyte (se på pil ritningen)

 

 

 

Alternativ 2: Isolerade samhällen över längre tidsrymder

 

Memen som även gynnar fortplantning av spridarnas gener kommer att öka parallellt med att antalet spridare ökar. Memen som missgynnar fortplantningen av spridarnas gener kommer däremot att försvinna på lång sikt, allteftersom dess spridare minskar.

 

 

 

 

 

Slutsatser om konflikter mellan Gener och Memer

 

Memer sprids, fortplantas och dör snabbt och kan därför få dominerande inflytande på ett samhälle på kort sikt.

Enskilda gener och memer kan ha överlappande inflytande över människors liv.

Memer och gener som samverkar för bådas fortplantning har på längre sikt en fördel framför memer och gener som motverkar varandras fortplantning.

Memer som helt motverkar genernas fortplantning kommer på lång sikt att dö ut eftersom deras plattform (den mänskliga hjärnan) är direkt beroende av genernas överlevnad.

Gener som helt motverkar memernas fortplantning skulle teoretiskt sett kunna överleva eftersom deras plattform (den mänskliga arvsmassan) inte är direkt beroende av memernas överlevnad.

Vid en konflikt mellan en gen och en meme är det sålunda sannolikt att genen kommer att vinna på längre sikt.

 

 

Mänsklighetens utveckling de senaste 2000 åren och begreppet överlevnadsgrad

 

År 0, 200-300 miljoner

 

 

 

 

 

 

År 2000, 6 miljarder

 

 

67 generationer med 105 % överlevnadsgrad och, 2000 år senare... (ca. 25 - faldig ökning)

 

Med en överlevnadsgrad bara några procent under 100 % så har en sådan gen - variant mer eller mindre utrotats

 

År 2000, en representation av mindre än 0.02 promille

 

 

År 0, en 40 % - ig representation

 

 

 

90 % överlevnadsgrad och 2000 år senare... (1000-faldig reduktion)

 

Slutsatser om Geners och Memers Överlevnadsgrad

 

• Gener som har en överlevnadsgrad som ligger bara några procent under 100 har kraftigt urlakats ur den totala genpoolen, tom. under ett så kort historiskt tidsspann som de senaste 2000 åren.

 

Vår genpool:

• Alla vi individer som lever nu bär på en stor, nära nog fullständig, majoritet gener som historiskt sett har varit extremt framgångsrika.

 

Karaktären av våra gener:

• Vi lever därför att vi består av gener som har varit framgångsrika. Vi lever därför att de gener vi består av har underlättat för (eller åtminstone inte hindrat) individer med dessa gener att fortplanta sig. En gen behöver inte nödvändigtvis ha ett medvetet ”intresse” av att överleva, men endast de som har betett sig som om dom har det har överlevt genom historien.

 

Vilken effekt våra gener har på oss:

• Eftersom vi består av starka, framgångsrika gener så följer det av detta att de i många fall sannolikt även kan påverkar oss (”manipulera oss”) individer till den grad att dom bl.a. uppmuntrar oss att agera så att dessa gener fortplantas.

 

”Om det överhuvudtaget har funnits några alternativ för en gen att påverka sin omgivning (t.ex. oss människor) för att öka sin egen överlevnadsgrad, så skulle den typen av gen öka i antal och till slut anta en dominerande roll i populationen.”

 

Eyre-Walker & Keightley, Nature 397, 344-347 (1999)

 

Sammanfattning av begrepp så här långt:

 

Mänskliga arvsanlag – Gener

Mänskliga tankar/filosofier/kulturer – Memer

På lång sikt så dominerar sannolikt genernas inflytande över memernas inflytande på människornas liv

Det existerar Varianter av gener/memer relaterade till samma egenskap/kultur

Varje variant av en gen/meme kan karakteriseras av en Överlevnadsgrad

Varianter av gener/memer som har haft en genomsnittlig överlevnadsgrad på bara några procent under 100 % under de senaste 2000 åren har i princip utrotats relativt resten av generna/memerna.

 

 

 

 

Exempel och illustrationer av en genocentrisk världsbild:

 

Val av ett kärlekspartner – från en gens perspektiv

 

 

 

 

 


 

”Från genens perspektiv skulle det kunna vara fördelaktigt att välja en partner med en annan gen - variant, om chansen till fortplantning var större.

 

Antag i detta exempel att den potentiella partnern med identisk gen - variant, pga handikapp, inte skulle kunna försörja mer än en avkomling. Från vår gens perspektiv skulle det innebära 100 % chans till en livskraftig kopiering. Antag att den potentiella partnern med annorlunda gen - variant, tack vare goda yttre resurser, skulle kunna försörja upp till 5 avkomlingar. Från vår gens perspektiv skulle det innebära 50 % chans till en livskraftig kopiering för varje avkomling. I genomsnitt skulle det senare alternativet ge upphov till 2.5 livskraftiga kopieringar. Det första alternativet skulle enbart ge upphov till 1 livskraftig kopiering.”

 

 

 

 

”Människor är 99,9 % identiska, men de små skillnaderna emellan oss är ändå tillräckligt för att förklara de konflikter som vi erfar.”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammanfattning av genens konflikter på individuell nivå:

 

Generellt sett så ”vill” en gen – variant favorisera partners med samma gen - variant (gener som inte följer detta mönster har en tendens att dö ut över tiden).

Mot detta står att vissa gener behöver en blandning av gen - varianter för balansens skull eller för den maximala variationens skull. Gener som inte följer detta mönster kommer att skapa mindre levnadskraftig avkomma.

Den enskilda genens dilemma är finna en kompromiss mellan dessa motstående drivkrafter.

Vid val av partner ”vill” en gen - variant se till att dess kopior hamnar i en miljö som underlättar deras fortsatta spridning, dvs. gen - varianten ”vill” att dess kopior hamnar i en individ med livskraftig gen - uppsättning.

Yttre resurser och handikapp är också betydelsefulla för val av partner.

Människan har ca. 30 000 gener. Det är självklart att det inte är en enkel uppgift att hitta en kompromiss mellan de motstående drivkrafterna för varje gen, samt en kompromiss mellan alla gener.

 

 

Observera att lagarna inte behöver hjälpa varje enskild gen – men om lagarna hjälper samhället så kommer det samhällets gener i genomsnitt få en högre överlevnadsgrad.”

 

 Moraliskt/Omoraliskt?

 

”Jag skulle vilja påstå att om någon försöker övertyga folk med argument att det är gott, eller att motparten är ond – då är risken stor att personen i fråga försöker övertyga dig om något som inte ligger i ditt eget direkta genetiska intresse.”

 

 

 

”John Maynard Smith REFERENS!”

 

 

 

”Oskarshamns - fallet som visades i ”Uppdrag Granskning” i december 2002 Fallet Aminoff från 1980”

 

 

Sammanfattning av presentationen:

 

Vi består av självkopierande informationsknippen (gener och memer)!

Gener har stort inflytande på våra beteenden (genvarianter som inte påverkar vårt beteende för att gynna sin kopiering har eller kommer att dö ut)!

Principen för geners och memers kopiering är mycket enkel!

Kompromisser mellan ett stort antal gener och memer leder till många komplicerade samband.

Dessa komplicerade samband är grunden för livets rika innehåll!

Livet är fullt av konflikter mellan olika varianter av gener och memer.

Jag tror att vi som samhälle skulle ha en genetisk och memetisk fördel av att vara medvetna om den fundamentala grunden för våra konflikter!

 

http://www.jonentine.com/reviews/africana.htm

 

NOTER arvsamlag.htm

Denna studie är en förstorning, en tillägg, en förstärkning, en dels av helhets koncept som stödjer dem politiska och filosofiska analyser i VI-PR.

 

TOR  Svärdtorp www.vi-pr.com