|
https://www.vi-pr.com/logistiskasamhalletspsykologin.htm |
Vad är meningen med livet?
Varför lever vi?
Svar: Vi lever därför att våra förfäder har överlevt och fortplantat sig!
Individocentrisk vs. Genocentrisk Världsbild
Så här kommer presentationen se ut:
Genomgång av grundläggande begrepp – arvsanlag = gener; memer; varianter av arvsanlag; överlevnadsgrad för arvsanlag.
Exempel och illustrationer från en genocentrisk världsbild – val av ett kärlekspartner; ”genetisk balans”; ”maximal genetisk variation”; våldshandlingar.
Konsekvenser och slutsatser för vårt samhälle – etik och moral; lagverk; demokrati eller despotism; jämställdhets - politik; familjepolitik.
Mänskliga arvsanlag
= Gener
Generna finns
inskrivna i form av DNA i människans celler
”Exempel på världsliga egenskaper som styrs av våra mänskliga
gener: ögonfärg, hudfärg, formen på våra näsor, formen på våra ögon (perfekt
sfär eller något oval - styr vår synförmåga). Även sådana egenskaper som t.ex.
vår förmåga att manifestera ilska (adrenalin osv.)
Mänskliga gener
fortplantas och sprids genom sexuell överföring från en mänsklig generation
till nästa. Nya typer av gener kan skapas genom mutation eller liknande
genetiska processer (gen - duplicering osv.)”
Mänskliga
tankar/filosofier/kulturer = Memer
Memerna finns
inskrivna i form av kopplingar mellan nervceller i människans hjärna.
|
|
|
|
|
|
Richard Dawkins,”The Selfish Gene”, Oxford University
Press, 1976
”Exempel på
själsliga/mentala ”egenskaper” som definieras av memer: vår uppfattning om vad
som är gott och vad som är ont, vårt språk, vår uppfattning om hur en
födelsedag normalt firas, osv. Memer fortplantas och sprids genom kommunikation
(direkt eller indirekt) mellan människor. Nya typer av memer kan skapas genom
inspiration eller innovation.”
Varianter av mänskliga
gener och memer
”En viss gen, dvs.
en gen som är kopplad till en specifik egenskap, kan förekomma i flera olika
varianter. Här är detta illustrerat med gul eller blå fyrkant i figurerna.
Exempelvis skulle de kunna representera gener för gult eller blått hår, stor
eller liten näsa, aggressivt eller passivt beteende, osv.”
Dominerar Gener
eller Memer i Evolutionen?
Två samhällen; ett
med en kultur som gynnar fortplantning av befolkningens gener och ett annat med
en kultur som missgynnar fortplantning av befolkningens gener.
Alternativ 1:
Kulturellt utbyte mellan samhällena
Den meme som
missgynnar fortplantning av befolkningens gener kommer sannolikt att dominera
bland memerna eftersom spridarna av denna meme inte lägger tid och energi på
att fortplanta sina gener.
Kulturellt utbyte (se på pil ritningen)
Alternativ 2:
Isolerade samhällen över längre tidsrymder
Memen som även
gynnar fortplantning av spridarnas gener kommer att öka parallellt med att
antalet spridare ökar. Memen som missgynnar fortplantningen av spridarnas gener
kommer däremot att försvinna på lång sikt, allteftersom dess spridare minskar.
Slutsatser om
konflikter mellan Gener och Memer
Memer sprids,
fortplantas och dör snabbt och kan därför få dominerande inflytande på
ett samhälle på kort sikt.
Enskilda gener och
memer kan ha överlappande inflytande över människors liv.
Memer och gener som
samverkar för bådas fortplantning har på längre sikt en fördel framför memer
och gener som motverkar varandras fortplantning.
Memer som helt
motverkar genernas fortplantning kommer på lång sikt att dö ut eftersom deras
plattform (den mänskliga hjärnan) är direkt beroende av genernas överlevnad.
Gener som helt
motverkar memernas fortplantning skulle teoretiskt sett kunna överleva eftersom
deras plattform (den mänskliga arvsmassan) inte är direkt beroende av memernas
överlevnad.
Vid en konflikt
mellan en gen och en meme är det sålunda sannolikt att genen kommer att vinna
på längre sikt.
Mänsklighetens
utveckling de senaste 2000 åren och begreppet överlevnadsgrad
År 0, 200-300
miljoner
År 2000, 6
miljarder
67 generationer med
105 % överlevnadsgrad och, 2000 år senare... (ca. 25 - faldig ökning)
Med en
överlevnadsgrad bara några procent under 100 % så har en sådan gen - variant
mer eller mindre utrotats
År 2000, en
representation av mindre än 0.02 promille
År 0, en 40 % - ig
representation
90
% överlevnadsgrad och 2000 år senare... (1000-faldig reduktion)
Slutsatser om
Geners och Memers Överlevnadsgrad
• Gener som har en
överlevnadsgrad som ligger bara några procent under 100 har kraftigt urlakats
ur den totala genpoolen, tom. under ett så kort historiskt tidsspann som de
senaste 2000 åren.
Vår genpool:
• Alla vi individer
som lever nu bär på en stor, nära nog fullständig, majoritet gener som historiskt
sett har varit extremt framgångsrika.
Karaktären av våra
gener:
• Vi lever därför
att vi består av gener som har varit framgångsrika. Vi lever därför att de
gener vi består av har underlättat för (eller åtminstone inte hindrat)
individer med dessa gener att fortplanta sig. En gen behöver inte nödvändigtvis
ha ett medvetet ”intresse” av att överleva, men endast de som har betett sig
som om dom har det har överlevt genom historien.
Vilken effekt våra
gener har på oss:
• Eftersom vi
består av starka, framgångsrika gener så följer det av detta att de i många
fall sannolikt även kan påverkar oss (”manipulera oss”) individer till den grad
att dom bl.a. uppmuntrar oss att agera så att dessa gener fortplantas.
”Om det
överhuvudtaget har funnits några alternativ för en gen att påverka sin
omgivning (t.ex. oss människor) för att öka sin egen överlevnadsgrad, så skulle
den typen av gen öka i antal och till slut anta en dominerande roll i
populationen.”
Eyre-Walker &
Keightley, Nature 397, 344-347 (1999)
Sammanfattning av
begrepp så här långt:
Mänskliga arvsanlag
– Gener
Mänskliga
tankar/filosofier/kulturer – Memer
På lång sikt så
dominerar sannolikt genernas inflytande över memernas inflytande på
människornas liv
Det existerar Varianter
av gener/memer relaterade till samma egenskap/kultur
Varje variant av en
gen/meme kan karakteriseras av en Överlevnadsgrad
Varianter av
gener/memer som har haft en genomsnittlig överlevnadsgrad på bara några procent
under 100 % under de senaste 2000 åren har i princip utrotats relativt resten
av generna/memerna.
|
|
|
|
|
|
|
”Från genens
perspektiv skulle det kunna vara fördelaktigt att välja en partner med en annan
gen - variant, om chansen till fortplantning var större.
Antag i detta
exempel att den potentiella partnern med identisk gen - variant, pga handikapp,
inte skulle kunna försörja mer än en avkomling. Från vår gens perspektiv skulle
det innebära 100 % chans till en livskraftig kopiering. Antag att den
potentiella partnern med annorlunda gen - variant, tack vare goda yttre
resurser, skulle kunna försörja upp till 5 avkomlingar. Från vår gens
perspektiv skulle det innebära 50 % chans till en livskraftig kopiering för
varje avkomling. I genomsnitt skulle det senare alternativet ge upphov till 2.5
livskraftiga kopieringar. Det första alternativet skulle enbart ge upphov till
1 livskraftig kopiering.”
”Människor är 99,9
% identiska, men de små skillnaderna emellan oss är ändå tillräckligt för att
förklara de konflikter som vi erfar.”
Sammanfattning av
genens konflikter på individuell nivå:
Generellt sett så
”vill” en gen – variant favorisera partners med samma gen - variant (gener som
inte följer detta mönster har en tendens att dö ut över tiden).
Mot detta står att
vissa gener behöver en blandning av gen - varianter för balansens skull eller
för den maximala variationens skull. Gener som inte följer detta mönster kommer
att skapa mindre levnadskraftig avkomma.
Den enskilda genens
dilemma är finna en kompromiss mellan dessa motstående drivkrafter.
Vid val av partner
”vill” en gen - variant se till att dess kopior hamnar i en miljö som
underlättar deras fortsatta spridning, dvs. gen - varianten ”vill” att dess
kopior hamnar i en individ med livskraftig gen - uppsättning.
Yttre resurser och
handikapp är också betydelsefulla för val av partner.
Människan har ca.
30 000 gener. Det är självklart att det inte är en enkel uppgift att hitta
en kompromiss mellan de motstående drivkrafterna för varje gen, samt en
kompromiss mellan alla gener.
”Observera att
lagarna inte behöver hjälpa varje enskild gen – men om lagarna hjälper
samhället så kommer det samhällets gener i genomsnitt få en högre överlevnadsgrad.”
Moraliskt/Omoraliskt?
”Jag skulle vilja
påstå att om någon försöker övertyga folk med argument att det är gott, eller
att motparten är ond – då är risken stor att personen i fråga försöker övertyga
dig om något som inte ligger i ditt eget direkta genetiska intresse.”
”John Maynard Smith
REFERENS!”
”Oskarshamns -
fallet som visades i ”Uppdrag Granskning” i december 2002 Fallet Aminoff från
1980”
Sammanfattning av
presentationen:
Vi består av
självkopierande informationsknippen (gener och memer)!
Gener har stort inflytande
på våra beteenden (genvarianter som inte påverkar vårt beteende för att gynna
sin kopiering har eller kommer att dö ut)!
Principen för
geners och memers kopiering är mycket enkel!
Kompromisser mellan
ett stort antal gener och memer leder till många komplicerade samband.
Dessa komplicerade
samband är grunden för livets rika innehåll!
Livet är fullt av
konflikter mellan olika varianter av gener och memer.
Jag tror att vi som
samhälle skulle ha en genetisk och memetisk fördel av att vara medvetna om den
fundamentala grunden för våra konflikter!
http://www.jonentine.com/reviews/africana.htm
NOTER arvsamlag.htm
Denna studie är en
förstorning, en tillägg, en förstärkning, en dels av helhets koncept som
stödjer dem politiska och filosofiska analyser i VI-PR.
TOR Svärdtorp www.vi-pr.com